Lanzarote

När vi seglade från La Graciosa så passerade vi på västsidan av Lanzarote. Vi hade kalasfin segling.

Vi passerade ett stort övergivet hotell. Det blev aldrig att vi åkte och tittade på det, men vi googlade på det och det såg riktigt häftigt ut, verkligen övergivet på dagen, t.o.m. sängar och sänglinne verkade finnas kvar till viss del.

Vårt första möte med Lanzarote bjöd på ankring utanför stranden Playa de Pozo vilken precis som alla andra av de bästa stränderna var en nudiststrand. Det var en lite skvalpig ankarplats men vi fick en fin eftermiddag och kväll med bad, god middag och en rolig omgång Unstable Unicorns som avslutning.

Morgonen efter körde vi upp till Puerto Calero som ligger en liten bit upp på Lanzarotes östsida. Vi förtöjde först enkelt vid ankomstbryggan, men efter incheckningen så blev vi flyttade till en av de vanliga pontonerna vilket blev en lite väl spännande förtöjning då jag fick kraftiga sidvindar och drev ganska okontrollerat mot andra båtar. Vi kom inte in med aktern som planerat, men till slut låg vi i alla fall förtöjda och hade lätt att ta oss in till butiker och restauranger på kajen.

Efterföljande dagar hade vi hyrbil, men första dagen hade vi till att spendera i Puerto Calero. Efter en kort promenad så insåg vi att det inte var så mycket att se.

Vi promenerade upp till närmsta hotell för att se om det fanns möjlighet att få bada i deras pooler. Det fanns det om vi även åt lunch där. Så det fick bli en rejäl buffélunch följt av poolhäng. Tyvärr mulnade det på lite på eftermiddagen, men barnen var överlyckliga då de fick leka på stora ruschkanor m.m. …och det var grymt skönt med en varm dusch (varmvattenberedaren till marinans duschar var trasig…).

Andra dagen så kvitterade vi ut hyrbilen och åkte sen till vulkanen La Caldera Los Cuervos. Vi fick en riktigt mysig promenad runt den plus att man kunde gå ner i kratern. Coolt! Det var bara 300 år sedan den hade ett utbrott så den räknas fortfarande som aktiv. Det är även pga att det är så nyligen sen utbrottet som Lanzarote är så kargt och har så lite växtlighet.

På vägen därifrån stannade vi till och tittade på en vinodling. För att kunna odla vin i den karga miljön så gräver man gropar så man kommer ner till matjorden under vulkansanden. Man planterar en vinranka i varje grop och täcker sen över jorden med vulkansand. Vulkansanden gör nämligen så att fukten bevaras i den underliggande jorden.

Efter en mycket god lunch på en lokal liten restaurang i byn Uga så körde vi bort till ranchen XXX där vi tjejer skulle ut på en ridtur. Eftermiddagen blev inte riktigt som vi tänkt oss. Kate som brukar kunna rida utomhus trots att hon är allergisk mot hästar fick en rejäl allergisk reaktion och tvingades avbryta ritten. Ritten som skulle vara omkring 2 timmar blev snarare 4 pga de inte kunde börja där de brukade utan vi red hela vägen från stallet och tillbaka. Var dock coolt att rida upp och ner längs sidorna på vulkaner och till sist ner till en strand.

Ellen tyckte inledningsvis att det var tråkigt eftersom det var i stort sett bara skritt. Hemvägen blev dock bättre. Då tog en av ledarna alla unga tjejer och så både travade och galopperade de större delen av vägen tillbaka. Där fick de vänta en stund på oss andra ovana som tog även hemvägen i sakta mak. Oj vad trött jag var i benen då vi kom tillbaka. Blev som sagt en lång eftermiddag, men ändå mysig och Ellen var supernöjd efteråt.

På kvällen gick vi till den irländska restaurangen McSorleys och åt en riktigt god middag.

Dagen efter så stannade Kate på båten under förmiddagen och tog igen sig. Vi andra åkte upp till naturreservatet Timanfaya för att titta på vulkanområdet där.

Det var väldigt turistigt, men ändå välordnat trots massor med folk. När vi väl hade parkerat så fick vi ta en busstur inne i naturreservatet där man fick se de olika vulkanmiljöerna.

De hade sen olika förevisningar där man fick se vad som hände när de hällde ner en liter vatten i ett tre meter djupt hål där det var 300 grader varmt i botten.

I en grop så la de ner en torr trägren som självantände av värmen som strömmade upp från marken. Coolt!

Innan vi åkte därifrån åt vi lunch som var tillagad på grillgaller med hjälp av jordvärme. Helt ok mat, men coolhetsfaktorn var större än smaken.

På eftermiddagen hämtade vi Kate och åkte sen till Cuevas de los Verdes. En lång tunnel som uppstod då det rann lava från en vulkan ut till havet. Från början hade det varit en flytande lavaström men efter ett tag svalnade och stelnade lavan högst upp medan det fortsatte att flyta lava i tunneln som bildats under.

Eftersom det var Kates sista kväll hos oss så fick hon välja var vi skulle äta. Eftersom det varit en sådan hit dagen innan så gick vi tillbaka till McSorleys även denna dag. Grymt mätta så kom vi tillbaka till båten.

Morgonen efter så skjutsade jag och Ellen Kate till flygplatsen innan vi lämnade tillbaka bilen. Väl tillbaka så hittade vi killarna på McSorleys där de tog en fika och utnyttjade wi-fit medan de väntade på att tvätten skulle bli klar.

Vi kände att vi inte riktigt orkade segla vidare så vi valde att ligga kvar en dag till och bara slappa och fundera över vart vi ville sen. Det gjorde även att vi fick möjlighet att gå till McSorleys för en tredje middag. Idag så hade de Halloweenfest så alla i personalen var utklädda. Barnen blev överlyckliga eftersom de pratat om Halloween och utklädnad i flera dagar.

Dagen efter så seglade vi tillbaka ner till Playa del Pozo för att bara ligga still och slappa ett par dagar innan vi hade plats i en marina på södra delen av Gran Canaria. Det var superskönt att bara slappa och bada. Var lite mulet så vi fick även chansen att putsa upp överbyggnaden med lite vax. Plus att maken hann dyka och skrubba båda skroven. Vi passade på att även byta anoderna vid propellrarna eftersom det inte var mycket kvar av dem så vi hade det gjort inför överfarten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *