Lite reflektioner

Har lite för dålig uppkoppling just nu för att lägga upp bilder så det får bli ett annat typ av inlägg, ett med mer reflektioner istället för reseberättelse. Hoppas ni uppskattar det också.

Funderade en del i början på seglingen varför det inte kändes direkt speciellt då vi gav oss iväg. Kändes mest som en vanlig semestersegling. Har hunnit fundera och reflektera lite mer så tänkte att det nu är dags att formulera ner det i ett inlägg här på bloggen.

Visst kändes det i hjärtat när vi åkte iväg från kajen och vinkade av våra familjer, men för övrigt kändes det inte så konstigt. Vi har ju jobbat och förberett inför avresan länge så det kändes naturligt att komma iväg. Dessutom har vi senaste åren seglat fyra-fem veckor under semestern så det kändes inte konstigt att var borta länge heller.

Större delen av nordeuropa innebar att ligga mycket i marinor. Det finns helt enkelt inte naturhamnar som i Stockholm, St Anna och Gryts skärgårdar. I och med att vi låg i marinor så blev det ofta att vi ville hinna runt och turista och se mycket av det som finns att se, eller åtminstone hinna ta en promenad. Kändes ofta ganska mycket som hemma i Sverige rent logistiskt och lätt att göra sig förstådd på engelska. Även om vi inte stressade så var det heller inte avkopplande. Fokus var på att komma vidare och på att hinna göra saker, uppleva saker, se saker.

Första lugna dagarna var nog i Holland då vi kom till Senneroog där vi låg i naturhamn i några nätter. Dock hade vi då en hel del att försöka få ordning på i båten som vi inte hunnit med tidigare så det blev lite ”arbetsläger” och inte så mycket slappande som vi kanske egentligen behövt de dagarna.

Nästa lugna stopp blev på Alderney. Ingen riktig naturhamn, men vi låg på boj där det var ganska glest mellan bojerna så det kändes mer avskilt. Här kom vi ner en hel del i tempo och hängde även en hel del på båten, vilket delvis berodde på att vi här fick sämre väder och en del regn för första gången. Här kände man också av att det var ett ställe som levde upp på somrarna då det kom besökare och semesterfirare, men att det ändå var en atmosfär av lugnt ö-liv i botten.

I och med att vi hade en så fin överfart så blev Biscaya ett par dygn med möjlighet till en del avkoppling, ljudbokslyssnande och funderande då man gick vakt. Är ju faktiskt enkel navigering under den typen av överfarter och finns heller inte fiskeredskap att köra på vilket det gör då man går mer kustnära.

Egentligen är det först när vi kom till ríorna i Spanien som det verkligen känns att vi är iväg på något annat än semestersegling. Fortfarande varmt och skönt semesterväder, men man hör lite rapporter hemifrån om höstväder och man ser även här att vissa träd börjar tappa löven.

Här har det även blivit ett mycket lugnare tempo. Vi ligger några dagar på de flesta ställena. Även om vi pysslar och småfixar på båten en del så hinns det med att ta en siesta på dagarna. Tror att närheten till naturen är en del av det, men även att kulturen här är mer avslappnad och inbjuder till inställningen ”mañana”.

Sen Biscaya har vi även haft förmånen att större delen av tiden ha sällskap med en annan barnbåt, S/Y Felicia. Jättekul för barnen att hitta kompisar och få någon annan än bara brorsan/syrran att leka med. Även skönt för oss att få ett par andra vuxna att få utbyte med och bolla planer och funderingar med. Det ska dessutom inte underskattas att barnen klarar sig ändå lite mer själva då det finns andra barn som underhållning :-). Dock så ställer det även lite mer krav på planering och gemensam planering eftersom det blir mer önskemål och till viss del tjat om att leka med de andra barnen även om vi vuxna helst bara skulle hänga på båten. De lite extra kraven har dock varit väl värt det eftersom det gjort barnen så glada. Sen har vi så klart också uppskattat umgänget med andra vuxna.

Det är väldigt mysig om än frustrerande bitvis att vara med barnen dygnet runt, dock en lyx som är få förunnat. Det är intressant att ha tiden att kunna sitta och prata och filosofera tillsammans, få höra vad de tycker är roligt, tråkigt, jobbigt med den här resan. Få höra deras tankar när även de hinner reflektera och det inte bara är fokus på att komma i tid till skolan och kvällsaktiviteter.

Visst är det en utmaning att ha skola ombord. Lektionerna kräver en del förberedelser och det är en hel del frustration inblandad för alla parter bitvis då viljorna inte går åt samma håll och då man nöter på varandra nästan dygnet runt. Barnen släpper även ut frustrationen då de inte förstår på ett annat sätt när de är hemma jämfört med då de är i skolan (hoppas i alla fall att det är skillnad till det bättre i skolan…).

De timmar vi kör båt så hinner man även sitta och reflektera över vad som egentligen är viktigt för en själv; både vad vill vi göra av det här året, men också hur vill vi ha det då vi kommer hem. Ska vi bo kvar i vårt stora hus som vi tycker väldigt mycket om eller vill vi ha något mindre som tar mindre tid att underhålla som ger oss mer tid till annat? Vad vill vi göra av vår fritid hemma? Hur vill barnen ha det?

Det vi hittills är rungande överens om är att inte ens hälften av prylarna ska få komma tillbaka in i huset från förrådet, det mesta ska säljas/skänkas. Vi behöver verkligen inte så mycket prylar.

Vi kommer säkert komma till fler och lite djupare slutsatser framöver och jag är övertygad om att dessa kommer att kunna ändras under resans gång också. Något som står helt klart redan nu är att det rent personligt är nyttigt att få ett sådant här avbrott från vardagen då man verkligen hinner varva ner och även får tiden för reflektion. Bara det är utvecklande plus att man inser att det finns en hel del nya insikter att få bara man ger sig själv tiden att hinna uppfatta dem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *